Hejsan, idag hade vi musikklassar vårt årliga lucia/julkonsert. I slutet började många från vår klass gråta för det var det sista. Själv stod jag där och kände mig helt tom. Lite synd var de ju att det var den sista konserten men annars var jag helt lugn. Börjar snart tro att jag är en robot, helt känslokall vid sånna här tillfällen. T.ex. i sexan stod alla och gråt förutom jag typ. Jaja, ciao!  / Sara